Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Pannkakor med banan och kikärtsmjöl

Pannkakor är ju gott, men det är inte alltid så nyttigt – fullproppat med komjölk och vetemjöl – två ingredienser som jag inte förespråkar.

Idag testade vi ett nytt recept här hemma  som jag vill dela med mig utav. 

Recept

3 dl kikärtsmjöl
1 tsk salt
1 tsk rivet citronskal
1 tsk bakpulver
5 dl vatten
2 st bananer 
3 dl havregryn
2 ägg
2 msk kokosolja + kokosolja att steka i

Jag började med att mixa banan och havregryn i en mixer så havregrynen blev  grynigt. Har du ingen mixer så ta havremjöl eller helt havregryn, det fungerar säkert ok det med 🤷🏽‍♀️. 
Blanda i resten av ingredienserna. Smeten ska bli ganska lös, likt en vanlig pannkakssmet. 

 

Tillsätt ex. gurkmeja om du vill nytta till dem ännu mera! Gurkmeja är känt för b.la. sin antiinflammatoriska effekt.

 

Grannen lånade ut sitt munkjärn, därför de söta pannkaksmunkarna på bilden.
Jag stekte även några i vanligt plättjärn vilket också funkade bra!

Dela gärna med dig utav ditt favoritrecept!

Smaklig spis 😋

Matbetyg

Följ mig gärna på Instagram @elinacarblom

Matevolutionen – vad ska vi egentligen äta?

Överallt hittar du tips och råd om vad du ska äta, när du ska äta och hur mycket du ska äta. Många dieter motiveras av evolutionen, att vi ska äta som vi gjorde förr. Ekologisk och kravmärkt kaffe att köpa online Samt även svensk marmelad som är ekologiskt.

Frågan jag ställer mig då är: Vet vi vad det är?

Ok, vi tittar tillbaka i tiden till hur våra förfäder troligen förvandlades från apor till människor, det kanske kan ge oss en riktlinje till vad vi bör äta?

Homo Sapiens Sapiens uppkom troligen för ungefär 150 000 år sedan i Afrika och det var då våra föregångare började äta s.k “brain food”. Denna teori menar att vi då klättrade ner från träden och började fånga och äta fisk. En tes som stödjer just denna teori är att fisken från just ett specifikt område i Afrika och våra hjärnor har snarlika fettsyremönster, vilket man inte har kunnat hitta i någon annan näringskälla.

Våra hjärnor består av ungefär 60% fett och för att hjärnan ska fungera optimalt behövs bra sorters fett, vilket det visat sig att vi får av just från bland annat fisk. Det som hände då var att våra hjärnor växte och bidrog till b.la. utvecklingen av frontalloberna i hjärnan, dvs. centrum för tankeverksamheten. Här och nu blev vi alltså människor. Även har fettet en annan väldigt viktig funktion i vår kropp – det är främst fett som är de primära byggstenarna i kroppens alla 75 biljoner cellväggar (sk. cellmembran). Och precis som i våra husväggar så behövs bra material.

Idag har forskning visat att våra hjärnor åter igen minskat i storlek och även vårt IQ har sjunkit. En teori till det är att vi äter väldigt mycket mindre fisk idag än för bara 100 år sedan. Till och med i 2015 års julkalender beskrev de att arbetare för 80 år sedan ville ha inskrivet i sina anställningskontrakt att de inte ville ha lax serverat mer än fem gånger i veckan. På 1800-talet i den utdöda engelska Blå Zonen serverades det gratis “sjö-mat” som snacks på den lokala puben, istället för dagens saltade och friterade jordnötter.

 

Men vad har hänt med maten vår?

Men vad har då hänt med vår kost sen förra sekelskiftet och vad är det för mat vi människor äter idag som vi inte aldrig ätit tidigare?

Idag serveras mycket energität och näringsfattig mat. Vi äter mycket hel och halvfabrikat och mycket snacks vilket ger s.k “tommar kalorier”. Maten ska snabbt gå från jord till bord vilket är en bidragande orsak till att t.o.m grönsakerna har närings- och vitaminbrist. Vi i västvärlden äter även för mycket fett, och då främst fel slags fett (kemiskt processade och manipulerade fetter så som härdat fett, transfetter, vegetabiliska fleromättade oljor). Du hittar dessa fetter exempelvis i chark, margarin, halv- och helfabrikat samt allt kött som kommer från djur uppfödda på kraftfoder och pellets (omega-6). Socker och andra raffinerade produkter ingår också i nya tidens kost. Barn i Sverige får i sig i genomsnitt närmare 30% av sitt totala energiintag från snacks, godis, bakverk och läsk och i USA är siffrorna ännu högre.

– Jag tror att de flesta av oss kan, med vårt sunda förnuft, förstå vad som är bäst för oss att äta egentligen. Eller är vår kost så bristfällig att vår intelligens igen minskat så mycket att vi har tappat det sunda förnuftet? 🤔

 

Men hoppsan, är det kört nu?

Det är aldrig försent att ändra sina vanor till det bättre. Äter man rätt vill man röra på sig då kroppen är full av positiva energier.

Idag är vi tyvärr jätte duktiga på att hämma symptom utan att titta på orsaken till problemet. Vi medicinerar oss mot diverse åkommor utan att undersöka varför problemet uppstått och vi medicinerar vidare mot biverkningar som uppstått från första medicinen, och karusellen är igång. Och det finns inga mediciner i världen som kan kompensera eller reparera för näringsbrister.

Små positiva förändringar som blir till goda vanor ger stora positiva hälsofördelar för både kropp och själ.

 

Let food be thy

medicine

and the medicine be thy

food

– Hippocrates

Tips på riktigt goda glutenfria hönökakor!

Vi väljer bort gluten här i Sverige men gör det inte Italien..?

Hönökakor är ju så gott! Tänk dig doften av en nygräddad hönökaka till en god kopp te en kall vinterkväll…!! Mums!

Vi har valt här hemma att ta bort gluten av den anledningen att gluten är en ingrediens som tenderar att reta tarmslemhinnan och skapa onödiga inflammationer nere i magen. Vi är många idag som känner av maggen och jag VAR en av dem som led av IBS dagligen i många år tills jag ändrade min kost och tillsatte mer antiinflammatoriska ingredienser.

Hade vi spolat tillbaka tiden, säg 100 år, så misstänker jag att detta inte hade varit så stort problem att avnjuta en Hönökaka eller två eftersom kosten generellt såg helt annorlunda ut då. Ingen processad mat, raffinerad mat, konstgjord mat, industrimat, mycket mindre socker och inga processade vegetabiliska oljor… Då allt detta ses reta tarmen och faktiskt påverka hela vår kropp negativt. Och inte nog med det så är våra sädesslag, främst vetet, hybridiserat för att tåla ex. kyla bättre, vetet innehåller mer gluten nu än förr och industrin tillsätter även extra gluten för att göra brödet fluffigare.

 

Idag behöver vi inte ge degen och brödet
den kärlek och tid som våra äldre generationer
behövde.

Idag har vi lite andra prioriteringar och vill
gärna att
det ska gå snabbt, vara billigt
och hålla länge.

 

För 100 år sedan var celiaki väldigt ovanligt. En vän till mig berättade att hon fick glutenintolerans när hon var liten på 70-talet. Magen svällde upp, hon tog upp minimalt med näring och mådde jätte dåligt och de visste inte om hon skulle klara sig. Läkarna här hemma visste då inte vad problemet var förrän en doktor som varit på utbildning i Tyskland kom på att det kunde vara gluten som orsakade alla dessa symptom – och han hade rätt. Flickan vart återställd men på 70-talet var det inte enkelt att undvika gluten som det är idag 2020.

Men vad är skillnaden i Italien?

I Italien ser man på mat på ett helt annat sätt än vad vi gör här i Sverige och stora delar av världen. Riktiga ingredienser med hög kvalitet står högst upp på prioriteringslistan i Italien jmf. med oss där priset är det som främst avgör. Visst Italien influeras också mer och mer av den “västerländska” kosten där de stora matindustrierna penetrerar marknaden även där och konkurrerar ut småbönderna och det lokala. Men fortfarande säger många som är känsliga för gluten – att de kan äta exempelvis pasta när de är på resa till detta vackra land.

Sardinien däremot är fortfarande klassat som en sk. Blå Zon – ett av de 5 områdena i världen där man lever längst. Jag kan varmt rekommendera serien Down to Earth med Zac Efron, där han b.la. besöker denna blåa zon och träffar människor som är fullt friska och passerat 100-strecket för flera år sedan.

Men åter till Hönökakan

Många har frågat mig efter receptet vilket är jätte roligt, då jag delade bilden på mina kakor på min instagram.

Jag brukar undvika att använda färdiga mjölmixer eftersom många av dem använder diverse, för mig, onödiga tillsatser. Så rent som det går så ofta som det går är min filosofi.

Jag googlade upp receptet Naturligt glutenfria hönökakor där jag inspirerades av Anneli Barks recept men valde att byta ut vissa ingredienser pga. hade inte hemma (rismjöl) och undviker helst vanlig sirap och komjölk. Men tips följ henne på insta! för mer goda glutenfria recept till jul.
I receptet nedan använder jag havre, så för dig som har celiaki välj självklart märkt glutenfritt.

Receptet

25 g jäst
4 dl havremjölk (eller annan mjölk)
1 msk fiberhusk
2 dl havregryn (Saltåkvarn är mitt val)
1/2 dl smör eller kokosolja
1 tsk salt
1 tsk bakpulver
1 dl pofiber
2 dl teffmjöl
2 dl durramjöl (eller rismjöl)
Smält smör eller olja till pensling

Smula ner jästen i en bunke och häll på den 37 gradiga mjölken och rör om. Blanda i fiberhusk, havregryn och smör/olja och låt svälla ca 10 minuter. Tillsätt resten av torrvarorna och arbeta ihop degen med degkrok (jag använder Kenwood den är grym tycker jag) och låt degen sen jäsa under bakduk ett par timmar. (Vill du att jäsningen ska gå snabbare så tillsätt lite sötning (ex. ett par msk agavesirap i jäst/mjölken). Dela på degen i 4 delar och kavla ut de till ca 1/2 cm tjocka runda kakor, om degen är för kladdig så tillsätt lite mjöl vid kavling. Lägg kakorna på oljade plåtar eller med bakplåtspapper, nagga dem med ex. en gaffel och låt jäsa i 30 minuter till. Sen skjuts in i ugnen på 250 grader i ca 8-10 minuter. Ut och avnjut med riktigt smör på!

Men är inte smör osunt?! Läs gärna här om du är nyfiken varför jag valt smör istället för annat.

 

Smaklig spis

Hur du skapar din egna drömframtid på 30 sekunder

Jag skrev tidigare om attraktionslagen och enkelt hur den fungerar – att det blir som vi tänker – och att vi attraherar in de frekvenser och energier som vi sänder ut.

Sänder vi ut glädje så är det glädje vi möts av. Känner vi att vi är älskvärda så letar hjärnan bevis på att vi är det.

Innan vi var 6år gamla så fanns inte filtret än, det filtret som “rensar” bland alla intryck vi möts av dagligen och som hela tiden söker bevis på det den ser som sin sanning. Vi tog då in allt och för de flesta av oss också en hel del negativa intryck och känslor som kanske våra föräldrar och de andra människorna runtom oss gav oss utan att mena illa. Det kan vara negativa saker som du hört om pengar, rädslor de hade, saker som andra personer gjort som hade åsikter om, och utryck som “vad var det jag sa… du kanske ska lyssna på mig nästa gång”… Filtret är där för att skydda oss, för vi vill ju inte göra fel och känna den där hemska känslan ingen av misslyckande. Den där obehagliga känslan du fick den gången du ställde glaset för nära bordskanten, igen… och dina föräldrar suckade högt och sa “när ska du börja lyssna…”. Men filtret söker ju även hela tiden bevis på att det är sant, så fortfarande 30 – 40 – 50 år senare så ser filtret till att du inte tar besluten själv, för du är osäker på om du kommer göra fel och igen kanske får höra “vad var det jag sa.. du kanske ska lyssna på mig nästa gång”…

Omprogrammeringen..

  1. Börja med att skriva ner dina mål. Exempelvis hur vill du att ditt liv ska se ut? Hur vill du känna? Skulle du vilja kunna säga ifrån på jobbet? Sluta bry dig om vad andra tycker och tänker? Följa din dröm att bli skådis eller veterinär? Vill du bo på en strand och hur skulle det kännas? Har du en dröm att vara med och rädda de vilda djuren eller hjälpa byar i Afrika att få rent vatten? Skulle du vilja ha en bra självkänsla och hur skulle det kännas när den är på plats?
  2. Blunda, så att du får så lite intryck från omgivningen som möjligt. Musik, som klassisk exempelvis kan vara till fördel för att lugna hjärnan. För det är nu vi ska börja programmera om hjärnan. För du kanske minns att jag skrev tidigare att hjärnan är rätt dum… dem vet inte vad som är verkligt och vad som är fantasi – Så nu är det dags att skapa minnen som än inte existerat. Dröm dig bort för en liten stund och se dig själv ha uppnått de drömmar du skrivit ner. Hur känns det att ha det där självförtroendet och självkänslan när du kliver upp på scenen rakryggad och utbildar 1000-tals personer i målsättning. Eller när du tillsammans med dina kollegor får ta emot priset för er otroliga insats i att rädda världshaven från föroreningar. Eller den varma kramen du får från den vuxna flickan du adopterade för flera år sedan då hon varit utsatt för våld och krig, men tack vare dig så fick hon växa upp i en trygg och kärleksfull miljö. Eller känslan när du för sista gången går ifrån ditt jobb som du hatat i så många år men inte vågat släppa. Eller lyckokänslan du har efter att ha botat dig själv från panikångestattackerna du lidit av i flera år. Eller hur härligt det är att veta att allt löser sig och att du alltid landar på fötterna trots saker som händer runt om.

 

Med visualisering kodar din hjärna om RAS-filtret

– För som sagt –

Den vet inte vad som har hänt eller inte hänt än…
Och den söker alltid bevis på att den har rätt.

 

Så istället för att sitta på jobbet du inte trivs på och fundera på alla anledningar till att inte starta det där företaget för att du är rädd för att inte lyckas, så börjar du leta möjligheter till att faktiskt våga.

Testa själv och se vad visualisering kan göra för dig – för jag tror inte att någon i denna värld känner sig perfekt. Och dessutom är vårt mål och uppgift på denna jord att bli vårt bästa jag, inte någon annans.

Du är vad du äter så ät inget billigt skräp

You are what you eat – So don’t be fast, cheap, easy or fake.

Våra celler kan man lika som små fabriker, fabriker som dygnet runt, året om, arbetar för att vi ska kunna leva, andas, skratta, älska, lära oss saker…

Vi kanske har lätt att tro att våra kroppar inte påverkas så mycket av vad vi stoppar i oss, att dessa fabriker fungerar ändå?

Men om vi skulle tänka oss att vi skulle bygga ett hus från grunden så förmodar jag att de flesta av oss skulle välja bra material som vi vet kommer att hålla länge. En grund som är hel, ventilation som fungerar, ett rörsystem som är rätt kopplat och inte rostigt, att elen är rätt dragen, att utsidan är fräsch och hel och att det finns dörrar och fönster så vi kan ta oss in och ut.

Samma sak är det för våra celler. Vi har runt 75 triljoner celler i våra kroppar och dessa celler har olika uppgifter men b.la. ser de till att ge oss energi. Men energin kan inte tillverkas från ingenting utan det behövs olika ämnen, vitaminer och mineraler, för att denna cykeln ska fungera.

Men här stöter vi på ett litet problem som dykt upp sista 40-60 åren… pga. KOSTEN – den konstgjorda, industriella maten vi finner i våra butiker idag. Dels så är den relativt näringsfattig så vi får inte i oss mängden med vitaminer och mineraler som behövs för att vi ska må bra, vara pigga och friska och för att våra olika system ska fungera optimalt, exempelvis immunförsvaret. Och dels så äter vi alldeles för mycket snabba kolhydrater och fel fetter, vilket gör att våra cellmembran blir hårda och styva och därmed blir det svårare för den lilla näringen vi får i oss att ta sig igenom membranen för att göra sitt jobb inuti cellen..

Resultatet av den näringsfattiga maten ser vi dagligen runtomkring oss då de flesta åkommor idag är kostrelaterade och de finns inga mediciner i världen som kan bota en näringsbrist.

Listan kan göras lång på symptom orsakat av näringsbrister men eftersom näring är vår livskraft och ger vår kropp en läkande förmåga, så står vi just nu med fabriker som går på halvfart och inte kan fungera som de ska pga. fel byggmaterial i konstruktionen och för lite material för tillverkning av b.la. energi.